Sedan 2018 publicerar Hjärt-Lungräddningsregistret data för enskilda sjukhus och regioner via HLR LIVE. Föreliggande årsrapport ger en nationell vy av hjärtstoppsvården. Inget annat register i världen kan erbjuda en heltäckande och historisk inblick i detta livsavgörande tillstånd.

Sammanfattning

Det Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret startade år 1990 och är det enda kvalitetsregistret i Sverige som rapporterar hur många människoliv som verksamheten räddar årligen. I årets rapport presenteras detta i form av antal framgångsrika HLR-försök. Detta innebär exempelvis att en individ som drabbas av två hjärtstopp och överlever båda dessa kommer att bidra med två fall till statistiken. I årets rapport används termen överlevnad för att beskriva patienter vars hjärtstopp kunde behandlas framgångsrikt med HLR, så till vida att de var vid liv 30 dagar senare.

År 2017 uppgick antal framgångsrika återupplivningsförsök till 632 utanför sjukhus och 804 på sjukhus. Sammanlagt var totalt 1436 återupplivsningsförsök framgångsrika. År 2018 var motsvarande siffror 609 utanför sjukhus och 873 på sjukhus, vilket resulterar i totalt 1482 framgångsrika återupplivningsförsök.

Som framgår av Figur 1 har hjärt-lungräddningen i Sverige varit mycket framgångsrik och överlevnaden har ökat både på och utanför sjukhus. För hjärtstopp på sjukhus noteras att överlevnaden ökade från 25.8% till 34.5% mellan 2009 och 2018, vilket är en relativ förbättring på cirka 34%. För hjärtstopp utanför sjukhus noteras att överlevnaden ökade från 4.4% år 2000 till 11.3% år 2017 men år 2018 minskade andelen överlevare till 10.3%. Bland samtliga överlevande har det stora flertalet (>90%) en god eller en relativt god cerebral funktion.



Hjärtstopp utanför sjukhus

Den del av registret som täcker hjärtstopp utanför sjukhus har fungerat sedan 1990 och samtliga ambulansorganisationer rapporterar till registret. Överlevnad till 30 dagar har successivt ökat från 4.4% år 2000 till 10.3% år 2018. Det innebär dock att överlevnaden under 2018 var lägre än överlevnaden under perioden 2014-2017, då överlevnaden var >11% samtliga år (skillnaden är statistiskt signifikant). Majoriteten (>90%) har fortsatt en god till acceptabel hjärnfunktion vid utskrivningen från sjukhus. Detta innebär att den absoluta merparten av patienterna har förutsättningar för god livskvalitet efter hjärtstoppet.

Ökningen i överlevnad ses både bland patienter som har ett kammarflimmer liksom de som inte har kammarflimmer. I händelse av ett hjärtstopp är kammarflimmer en god prognostisk faktor, vilket beror på att denna rytmrubbning kan behandlas med en elektrisk chock genom hjärtat (defibrillering). Bland patienter med kammarflimmer var överlevnaden mot slutet av 90-talet cirka 10% och den har successivt ökat till 34.0% år 2017 och 34.2% år 2018. Således är överlevnaden för patienter med kammarflimmer stabil. Patienter som inte uppvisar kammarflimmer kan inte behandlas med defibrillering. För denna gruppen noteras en ökning i överlevnaden från drygt 1.5% under 1990-talet till 5.2% år 2017 och 4.4% år 2018. Det innebär att överlevnaden för gruppen utan kammarflimmer har sjunkit något mellan 2017 och 2018. Detta förklarar sannolikt varför den totala överlevnaden (samtliga hjärtstopp) har sjunkit från 11.3% år 2017 till 10.3% år 2018.

I tidigare årsrapporter har det påpekats att andelen individer som uppvisar kammarflimmer har halverats under årens gång. Det innebär att bara hälften så många kan omedelbart erhålla potentiellt livräddande behandling med hjärtstartare (defibrillator). I årets rapport ses ingen förbättring i denna ogynnsamma trend.

I årets rapport noteras fortsatt flera positiva trender:

  1. Fördubbling av livräddaringripanden före ambulansens ankomst. På 90-talet utfördes hjärt-lungräddning (HLR) innan ambulansens ankomst i cirka 31% av fallen. Denna siffra har nu ökat till 76%. Förbättringen ses både bland bevittnade och icke bevittnade hjärtstopp. Det innebär att cirka tre fjärdedelar av alla fall startas HLR innan ambulansens ankomst, vilket är bland de högsta siffrorna i världen. Denna dramatiska förbättring är ett resultat av samarbetet mellan ambulanssjukvården, räddningstjänst och polis samt engagemang från enskilda kommuninvånare.

  2. Tid till larmsamtal har minskat stadigt de senaste åren. Eftersom andelen bevittnade fall har minskat under åren så indikerar denna trend att vittnen reagerar fortare, vilket kan förklaras av ökad medvetenhet i befolkningen.

  3. Tid till HLR har minskat dramatiskt de senaste åren. Tid från hjärtstopp till HLR har minskat från 11 minuter till 1 minut. Detta förklaras med största sannolikhet av livräddaringripanden från vittnen som befinner sig i närheten av den drabbade.

  4. Allt fler defibrilleras innan ambulansens ankomst. År 2018 fanns 18327 hjärtstartare i Sverige och en stor andel av dessa finns på offentliga platser, där de kan nyttjas av lekmän.

Dessvärre noteras i årets rapport att det sedan 2013 inte skett någon förbättring avseende tid till defibrillering, vilket kan förklaras av att ambulansens responstid fortsatt att öka. Detta är en tämligen bekymmersam trend som sannolikt är ett symptom på att ambulanssjukvården lider av resursbrist. Troligtvis skulle överlevnaden öka ännu mer om ambulansens responstid hade förkortats i paritet med övriga tidsparametrar. Ambulansens dröjsmål kan också förklara varför andelen som har kammarflimmer minskar successivt.



Trots att ambulansens responstid ökar så ökar inte tid från hjärtstopp till defibrillering av kammarflimmer. Förklaringen är sannolikt de ökande kommuninsatserna med utplacering av hjärtstartare, insatser av räddningstjänst och polis som fortsatt parerar ambulansens ökande fördröjningstid. Det skall också nämnas att det tidiga omhändertagandet på sjukhus har förbättrats under årens gång. Allt fler patienter behandlas med kylning och blodtillförseln till hjärtat återställs genom ballongvidgning av det tilltäppta kärlet.

Justerad överlevnad

I årets rapport finns flera intressanta trender som i viss mån försvårar tolkningen av hjärtstoppsvårdens utveckling. Exempelvis har överlevnaden ökat sedan 1990 och denna trend ackompanjeras av kortare tidsfördröjning till larm och till HLR. Vi noterar dock att andelen med kammarflimmer minskar raskt och ambulansens responstid ökar stadigt. Vidare har andelen med hjärtsjukdom som bakomliggande orsak minskat under årens gång. Genom att använda en matematisk modell (logistisk regression) kan man beräkna överlevnaden över tid och justera för skillnader (över åren) i kliniska karaktäristika. Här nedan presenteras tre statistiska modeller som redovisar den justerade överlevnaden. I samtliga modeller har justering gjorts för ålder, kön, initial rytm, tidsfördröjning till HLR samt kalenderår. Resultaten överensstämmer i hög grad med ojusterade siffror, med undantag för att skillnaden mellan män och kvinnor är betydligt mindre när justering görs för kliniska karaktäristika.

Alla

Kön

Rytm



Hjärtstopp på sjukhus

Den del av registret som täcker HLR-verksamheten på sjukhus har pågått sedan 2005. Idag rapporterar 73 av landets 74 akutsjukhus till registret (98%). Överlevnad till 30 dagar var 34.5% år 2018%. Helt avgörande för chansen till överlevnad är tid till påbörjande av behandling. I vissa avseenden fungerar detta utmärkt på våra sjukhus. I 90% av samtliga fall påbörjas HLR inom 1 minut efter ett bevittnat hjärtstopp. En kritisk faktor är tid från inträffat hjärtstopp till defibrillering vid kammarflimmer. Här dröjer det fortfarande för länge, speciellt på vårdavdelningar. Det är dock glädjande att konstatera att andelen fall med kammarflimmer som defibrilleras inom 3 minuter och andelen fall som defibrilleras före larmgruppens ankomst är i ökande. Samtidigt ses en ökande överlevnad vid kammarflimmer. I år redovisas för sjätte gången överlevarnas egen upplevelse om sin livssituation 3-6 månader efter inträffat hjärtstopp. Resultaten indikerar att många förefaller att må bra, men en mindre andel mår inte bra och behöver sannolikt ett intensifierat omhändertagande.

Justerad överlevnad

Liksom för hjärtstopp utanför sjukhus är det möjligt att presentera justerade siffror för överlevnaden. Här nedan presenteras tre matematiska modeller som redovisar den justerade överlevnaden. I samtliga modeller har justering gjorts för ålder, kön, initial rytm, tidsfördröjning till HLR samt kalenderår. Resultaten överensstämmer i hög grad med ojusterade siffror, med undantag för att skillnaden mellan män och kvinnor är betydligt mindre när justering görs för kliniska karaktäristika.

Alla

Kön

Rytm



Konklusion

År 2018 rapporterades totalt 1482 framgångsrika återupplivningsförsök på och utanför sjukhus. Detta är en underskattning av framgångarna eftersom ännu inte alla sjukhus rapporterar till registret. Årsrapporten talar för att hjärt-lungräddning i Sverige är en sann folkrörelse som bärs upp av den traditionella sjukvården, ambulanssjukvården, räddningstjänst, polis, andra organisationer såsom Röda Korset, Sim- och livräddningssällskapet och enskilda kommuninvånare.

Om rapporten & registret

Årets rapport

Detta är registrets andra digitala rapport. Syftet med att digitalisera rapporten är att öka tillgängligheten och användarbarheten. Rapporten är tillgänglig för alla som har en internetuppkoppling och allt material i rapporten får och kan laddas ner. I rapporten presenteras, likt tidigare, endast data på gruppnivå. Registret välkomnar förslag på förändringar och förbättringar i rapporten. Under hösten 2018 lanserades dessutom HLR LIVE, som är ett verktyg för direktåterkoppling av data till verksamheten. HLR LIVE kommer utvecklas under 2019 och bli det huvudsakliga verktyget för återkoppling av data. Med HLR LIVE kan man skapa skräddarsydda rapporter, göra jämförelser och monitorera kvalitetsarbetet på lokal och nationell nivå.

Till minne av Stig Holmberg

Stig Holmberg (1927-2019) var Hjärt-Lungräddningsregistrets fader och en nyckelfigur i utveckling av hjärtintensivvården och hjärtstoppsvården i Sverige. Stig startade registret och den folkrörelse som idag resulterat i att 5 miljoner svenskar utbildats i hjärt-lungräddning. Stigs vision var att hjärt-lungräddning skulle vara en lika självklar kompetens som att kunna simma. Stig hade en extraordinär målmedvetenhet, entusiasm och respekt för patienter och medarbetare. Stigs arbete har varit essentiellt för svensk hjärtstoppsvård. Stig fick bli 91 år gammal och avled sommaren 2019.





Tidigare digitala årsrapporter

Årsrapport 2018



Författare

Registerhållare och ansvarig utgivare

Araz Rawshani, registerhållare Institutionen för medicin, Göteborgs Universitet Avd Klinisk Fysiologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Johan Herlitz, bitr registerhållare Institutionen för vård, arbetsliv och välfärd Högskolan i Borås
Registercentrum i Västra Götaland

Systemarkitekt, teknik & analys

Jonny Lindqvist
Registercentrum Västra Götaland, Systemutvecklare


Koordinatorer

Solveig Aune
Leg. sjuksköterska, HLR-enheten Sahlgrenska universitetssjukhuset
Anneli Strömsöe
Docent, Leg. sjuksköterska,
Ambulanssjukvården, Landstinget Dalarna, Högskolan Dalarna


Systemutvecklare

Christer Svensson
VGR IT Västra Götalandsregionen, Systemutvecklare


Huvudman

Västra Götalandsregionen, Registercentrum, 41345 Göteborg

Arbetsgruppen för PROM

Kristofer Årestedt
Med dr, Leg. sjuksköterska, Linnéuniversitetet Kalmar
Johan Israelsson
Leg. sjuksköterska, Länssjukhuset i Kalmar
Anders Bremer
PhD, Leg sjuksköterska, Högskolan Borås


Svenska Hjärtstartarregistret

Ingela Hasselqvist-Ax
Projektledare för Svenska Hjärtstartarregistret
Med dr, Leg. sjuksköterska


Styrgruppen

Johan Herlitz
Institutionen för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås
Registercentrum i Västra Götaland
Araz Rawshani
Institutionen för medicin, Göteborgs Universitet
Överläkare Eva Oddby
Anestesikliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm
Professor Hans Friberg
Skånes universitetssjukhus, Malmö
Sjuksköterska Anna Åström
Piteå lasarett Piteå
Sjuksköterska Solveig Aune
Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg
Med dr Per Nordberg
Hjärtstoppscentrum Södersjukhuset, Karolinska Institutet, Stockholm
Leg sjuksköterska Johan Israelsson
Linnéuniversitetet, Kalmar
Med dr, Leg sjuksköterska Anneli Strömsöe
Ambulanssjukvården, Landstinget Dalarna, Högskolan Dalarna
Systemutvecklare Jonny Lindqvist
Registercentrum, Västra Götaland
Systemutvecklare Christer Svensson
Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg


Organisation

Svenska Hjärt-Lungräddningsregsitret är ett nationellt kvalitetsregister och finns på Registercentrum VGR. Utöver Registercentrum VGR finns en rad organisationer som stöttar registrets arbete och dessa framgår här nedan.