Inledning

Av de personer som dör på grund av hjärtsjukdom i Sverige varje år avlider en stor andel på sjukhus. Behandling av hjärtstopp på sjukhus är ur många aspekter en organisatorisk utmaning som kräver fortlöpande kvalitetssäkring. Precis som vid hjärtstopp utanför sjukhus kan behandlingen på sjukhus ses som en kedja som räddar liv där varje länk måste fungera på ett optimalt sätt. Kedjan består i första hand av fyra länkar:

  1. Tidigt larm
  2. Tidig start av hjärt-lungräddning
  3. Tidig defibrillering
  4. Optimal vård efter inträffat hjärtstopp

Det sistnämnda involverar såväl läkemedelsbehandling som intubation samt mera långsiktig behandling (hypotermi och eventuell mekanisk revaskularisering som skydd mot återfall).

Register för hjärtstopp på sjukhus

År 2005 skapades ett nationellt register för hjärtstopp på sjukhus. För registret ansvarar en styrgrupp. Registret är baserat på frivillig medverkan från olika sjukhus i Sverige.

Syfte

Syftet med registret är som följer:

  1. Kartlägga populationen som drabbas och omständigheterna kring hjärtstoppet.
  2. Att ge en detaljerad beskrivning av tidsförlopp och behandling.
  3. Att registrera effekten av behandling i form av kort- och långtidsöverlevnad.
  4. Att kartlägga livskvalité och cerebral funktion bland patienter som överlevt hjärtstopp
  5. Genom årlig sammanställning av data och återrapportering till deltagande sjukhus skapa ett stimulus för kontinuerliga förbättringar av behandlingsmetoder och organisationer.
  6. Genom ett nationellt register skapa tillräckligt stora patientmaterial för att kunna identifiera de bästa behandlingsmetoderna och återföra information till deltagande sjukhus.

Inklusionskriterier

Alla patienter som drabbas av hjärtstopp på sjukhus (innanför sjukhusets väggar) och där behandling påbörjas skall inkluderas oavsett var hjärtstoppet inträffar.

Funktion

Rapportering av data sker i två steg. I första steget registreras data med avseende på tid från inträffat hjärtstopp till påbörjande av behandling, var hjärtstoppet inträffar, vilka behandlingar som givits och huruvida patienten överlevt den tidiga fasen. I andra steget (denna registrering sker först några veckor senare) registreras huruvida patienten överlevt långsiktigt, patientens tidigare sjukhistoria, sannolik orsak till inträffat hjärtstopp samt, bland dem som är vid liv efter 30 dagar, uppskattad funktionsgrad vid ankomst till sjukhus och vid utskrivning från sjukhus. Tre till sex månader efter hjärtstopp kartläggs aspekter på livskvalité och cerebral funktion bland överlevare. All inmatning av data sker via internet och resultaten kan följas online.

Utveckling

Totalt har samtliga sjukhus i landet anmält sitt deltagande i registret. Dessa sjukhus utgör 100% av de sjukhus i landet som har ett räddningsteam för omhändertagande av hjärtstopp på det egna sjukhuset (n=74). Vid tiden för denna rapport har 73 sjukhus (98%) påbörjat patientregistrering.

RESULTAT

Patientmaterial

Under tiden 1 januari 2001 till 31 december 2018 har totalt 26059 hjärtstopp rapporterats. Bland alla hjärtstopp var 38.6% kvinnor. I Figur 1 redovisas antalet hjärtstopp som rapporteras till registret varje år. En tydlig ökning noteras. År 2018 rapporterades 2534 hjärtstopp till registret, vilket är den högsta siffran någonsin.



Nästan hälften av alla fall inträffar på vårdavdelningar, även om denna andel har sjunkit något de senaste åren (Figur 2). Andelen hjärtstopp som inträffar på hjärtintensivvårdavdelningen (HIA) sjunkit från 20.3% till 14.1% de senaste 10 åren. Under samma period har andelen fall som inträffar på akutintaget eller kardiologlaboratoriet (angiolab) ökat.



Cerebral funktionsnivå

Cerebral funktionsnivå definierades enligt Cerebral Performance Categories (CPC) score:

  1. God cerebral funktion
  2. Relativt god cerebral funktion
  3. Svår cerebral skada
  4. Koma eller vegetativt status
  5. Hjärndöd

I figur 3A och 3B redovisas patienter som skrevs ut levande från sjukhus. Av figurerna framgår att den absoluta merparten av dessa hade god eller relativt god cerebral funktionsnivå (CPC 1 eller 2). I hela materialet noterades CPC 1 eller 2 på 94% av fallen vid inskrivning och 92% vid utskrivning. Det observeras inga nämnvärda trender i CPC-score över tid, varken vid in- eller utskrivning.

3A. Inskrivning

Cerebral funktionsnivå vid inskrivning på sjukhus.

3B. Utskrivning

Cerebral funktionsnivå vid utskrivning från sjukhus.



Resultat av förbättringsarbete

I figurerna nedan visar förändringar under 2005-2016 vad avser de kritiska parametrarna.

Tid till larmning

I Figur 4 visas hur tid till larm utvecklats över tid. Andelen fall som larmats inom 1 minut är relativt oförändrad sedan år 2005. Hela 79.9% larmas inom 1 minut.



Tid till HLR

I Figur 5 visas hur tid till HLR utvecklats över tid. Mediantid till HLR har varit <1 minut årligen sedan 2005. Andelen fall som erhållit HLR inom 1 minut var 89.7% år 2018.



Trender i den initiala rytmen

I Figur 6 visas trender i den initiala rytmen vid hjärtstopp på sjukhus. Andelen fall som uppvisar kammarflimmer som första rytm sjunker från 41.7% år 2005 till 23.4% år 2018.

Alla

Kvinnor

Män

Kammarflimmer som defibrillerats inom 3 min

I Figur 7 visas andelen fall med kammarflimmer som defibrillerade inom 3 min. Sedan år 2006 ses en gynnsam trend; andelen som defibrillerades inom 3 minuter ökade från 75.9% till 83.5%.



Andel patienter som defibrillerats före larmgruppens ankomst

Andelen fall (med kammarflimmer) som defibrillerats innan sjukhusets larmgrupp anlänt visas i Figur 8. Som framgår av figuren så ökar andelen som defibrilleras före larmgruppens ankomst från 46.2% 2006 till 58.8% år 2018.



Andel fall vid liv efter 30 dagar.

I Figur 9 visas att andelen fall som är vid liv 30 dagar efter hjärtstoppet inträffade. Liksom i registret för Hjärtstopp Utanför Sjukhus så är överlevnaden hög de inledande åren (2005-2007), varefter den sjunker mellan 2008 och 2010, för att sedan öka fort. Detta kan förklaras av att det skett en viss selektion av patienter under de första åren. Mellan år 2009 och 2018 ökar överlevnaden från 25.8% till 34.5%, vilket är en förbättring på 34%.



Överlevnad och initial hjärtrytm

I Figur 10 visas trender i andel fall som överlever 30 dagar uppdelat på den initiala hjärtrytmen. När man studerar de fall som har kammarflimmer som första rytm så var andelen patienter vid liv efter 30 dagar 50.9% år 2006 och 67.6% år 2018. Det innebär att överlevnaden har ökat cirka 33%. Bland fall som inte uppvisade kammarflimmer som första rytm har överlevnaden ökat från 18.9% till 23.3% under samma period (en förbättring på cirka 23%).



Antal framgångsrika livräddaringripanden

Antalet framgångsrika livsräddaringripanden är ett av de viktigaste måtten på verksamhetens arbete. Denna siffra anger alltså antal fall där behandlingen resulterar i att personen överlever. Antalet ökar från 92 år 2005 till 873 år 2018 (Figur 11).

Antal och andel räddade liv i relation till kön

Som framgår av Figur 12 föreligger tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Sedan 2010 har överlevnaden varit högre bland män och likaså har förbättringen varit mer uttalad för män. År 2018 var överlevnaden 36.6% för män och 30.8% för kvinnor.



Regionala jämförelser

Här redovisas antalet hjärtstopp, samt karakteristik och överlevnad för hjärtstopp på sjukhus vad avser samtliga län och sjukhus som deltar i registret. Överlevnaden redovisas dels i procent av samtliga fall där hjärt-lungräddning påbörjats samt som antalet överlevare per år och 100 disponibla sjukhusbäddar för tidsperioden 2016-2018.

Andel överlevande

Överlevnaden i Sverige varierar. Halland, Västernorrland, Södermanland och Kronoberg har lägst överlevnad (omkring 20%). Överlevnaden är fortsatt högst i Blekinge där överlevnaden är 39.0%. Det föreligger ingen nämnvärd geografisk gradient men generellt är överlevnaden högre i län med universitetssjukhus.

Karta 2016-2018

Karta 1. Denna karta redovisar överlevnad och karaktäristik för samtliga län under perioden 2016-2018. Som framgår av kartan föreligger uttalade geografiska skillnader i överlevnad (det ses dock ingen gradient längs något väderstreck).