Inledning

Majoriteten av de personer som dör på grund av hjärtsjukdom avlider redan före ankomst till sjukhus på grund av ett plötsligt oväntat hjärtstopp. De flesta av dessa drabbas av ett plötsligt elektriskt kaos i hjärtat, ett kammarflimmer, som leder till ett hjärtstopp. Ett stillastående hjärta innebär att kroppens organ drabbas av syrebrist, vilket inom 5 minuter leder till hjärnskador och inom 20 minuter hjärtskador. Om behandling inte startas inom 15 minuter är chansen till överlevnad försumbar.

För de personer som kommer levande till sjukhus finns avancerade resurser och en enorm kunskap och erfarenhet om hur man ökar chansen för överlevnad. Om adekvat utrustning och personal finns på plats så kan en stor andel räddas till livet. Som nämnt ovan är tidsfördröjningen från hjärtstopp till påbörjad behandling avgörande. För varje minut som går så minskar chanserna för överlevnad.

Hjärtstartare (defibrillator)

Den viktigaste behandlingen för flertalet av dessa personer är en elektrisk chock över hjärtat med en hjärtstartare (på medicinskt språk defibrillator). Defibrillering innebär att man skickar en sådan elektrisk chock över hjärtat. En eller flera defibrilleringar kan återföra hjärtat till normal funktion. Samtliga ambulansfordon har idag hjärtstartare ombord. Dessvärre tar det i de flesta fall allt för lång tid från hjärtstopp till defibrillering. Det gäller således att organisatoriskt skapa förutsättningar för en tidigare behandling med hjärtstartare.

Betydelsen av hjärt-lungräddning (HLR)

Sannolikheten att överleva ett hjärtstopp ökar dramatiskt om personens andning och cirkulation på konstgjord väg kan hållas igång i väntan på ambulansens ankomst. Det finns en enkel metod för att åstadkomma detta, hjärtlungräddning (HLR), vilket innebär att man omväxlande trycker på bröstkorgen för att hålla cirkulationen igång och med mun-till-mun-metoden blåser in luft i lungorna. För att en person som har drabbats av hjärtstopp skall få denna ökade chans att överleva krävs det att på platsen finns en person som har lärt sig hjärt-lungräddning och är villig att tillämpa sitt kunnande.

3 miljoner svenskar har utbildats i HLR

För att hjärt-lungräddning skall få någon betydelse för överlevnad vid hjärtstopp krävs således en mycket brett spridd utbildningsverksamhet, helst riktad mot de personer som har störst sannolikhet att vara närvarande vid en akut hjärtattack eller annan orsak som leder till hjärtstopp. I Sverige finns sedan 30 år en mycket effektiv sådan utbildningsverksamhet. Idag har närmare 3 miljoner svenskar utbildats i HLR. Parallellt med detta har defibrillatorer blivit allt vanligare på offentliga platser. Offentliga defibrillatorer är konstruerade så att även lekmän skall kunna använda dem. Förutsättningarna för överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus har således ökat de senaste decennierna, vilket redovisas i denna rapport.

Det är inte bara personer med hjärtsjukdom som drabbas av hjärtstopp. Det finns också andra patientgrupper i samhället som av andra anledningar drabbas, till exempel i samband med trafikolyckor och drunkningstillbud. Även i dessa fall kan ett snabbt omhändertagande förhindra att ett hjärtstopp resulterar i död.

Registrets syfte

  • Kartlägga de individer som drabbas och omständigheterna kring hjärtstoppet.
  • Ge en detaljerad beskrivning av tidsförlopp och behandling utanför sjukhus.
  • Registrera effekten av behandling i form av kort- och långtidsöverlevnad.
  • Kartlägga cerebral funktion och livskvalité bland patienter som överlevt hjärtstopp.
  • Genom årlig sammanställning av data och återrapportering till deltagande ambulansdistrikt skapa ett stimulus för kontinuerliga förbättringar av behandlingsmetoder och organisationer.
  • Genom ett nationellt register skapa tillräckligt stora patientmaterial för att kunna identifiera de bästa behandlingsmetoderna och återföra sådan information till deltagande ambulansdistrikt.

Inklusionskriterier

Alla patienter som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus och där någon form av behandling påbörjas av ambulanspersonal eller före ambulanspersonalens ankomst skall inkluderas. Detta innebär att patienter med hjärtstopp där inte någon behandling givits vare sig av vittne eller av ambulanspersonal inte skall inkluderas. Med behandling menas basal eller avancerad hjärt-lungräddning. Ett undantag utgör de patienter där ett vittne har påbörjat hjärt-lungräddning före ambulansens ankomst, men där ambulanspersonalen aldrig påbörjat hjärt-lungräddning p g a exempelvis säkra dödstecken (likstelhet). Dessa patienter skall inte inkluderas i registret.

RESULTAT

Patientmaterial

Under tiden 1990-2017 har totalt 93373 patienter med hjärtstopp utanför sjukhus rapporterats där livräddande behandling påbörjats. Inflödet av rapporter var relativt stabilt mellan 1992 och 1998, varefter en minskning sågs under åren 1999 till 2007. Därefter ses en klar ökning under det senaste decenniet (Figur 1A). Under 2017 rapporterades 5785 fall vilket är den högsta siffran som erhållits. Andelen kvinnor har ökat från cirka 30% till 35% under årens gång (Figur 1B). Under åren 2002 till 2009 var cirka 70% av fallen bevittnade (Figur 1C) men därefter sjunker andelen bevittnade fall till 63.5%. Således finns en tendens till minskad andel bevittnade fall.

1A. Totalt



1B. Efter kön



1C. Efter bevittnande



Orsak till hjärtstopp

År 2007 orsakades cirka 64% av alla hjärtstopp utanför sjukhus av hjärtsjukdom. Året därefter var motsvarande siffra cirka 69%. Därefter ses en tendens till minskning i andelen hjärtstopp till följd av hjärtsjukdom. År 2017 orsakades cirka 62% av alla hjärtstopp av hjärtsjukdom. Det är svårt att uttala sig om trender för övriga orsaker eftersom antalet fall de första åren är få. Figur 2A, 2B, 2C och 2D visar orsaker till hjärtstopp i hela populationen samt bland barn, unga och äldre.

2A. Alla

Nedan redovisas orsaker till hjärtstopp i samtliga åldersgrupper.



2B. Barn

I Figur 2B redovisas orsaker till hjärtstopp i åldrarna 0 till 15 år. De vanligaste orsakerna bland barn är plötslig spädbarnsdöd (SIDS), drunkning, kvävning och hjärstjukdom. Observera att flera av dessa siffror baseras på relativt få rapporter.



2C. Unga

Här redovisas orsaker till hjärtstopp i åldrarna 16 till 40 år. I denna åldersgrupp är överdoser, självmord, olyckor och hjärtsjukdom de vanligaste orsakerna. Det finns en tendens till ökning i andelen som beror på överdos, medan andelen som beror på självmord har varit relativt oförändrad över tid. Observera att flera av dessa siffror baseras på relativt få rapporter.



2D. Äldre

Här redovisas orsaker till hjärtstopp bland individer som är minst 65 år gamla. I denna population är hjärtsjukdom och lungsjukdom orsaken bakom nästan 80% av alla fall.



Ålder och kön

Ålder och könsfördelning syns i Figur 3A till 3F. Medianåldern i hela materialet är 71 år och den har varit relativt oförändrad sedan 1990. Ålderspannet sträcker sig från 0 till 106 år. Totalt är ungefär 31% av individerna kvinnor och andelen kvinnor ökar med åldern. Bland individer som är över 80 år utgör kvinnor 41%.

Alla



Kvinnor

Medianåldern för kvinnor i hela materialet är 74 år och denna siffra är relativt oförändrad sedan år 1990.