Inledning

Av de personer som dör på grund av hjärtsjukdom i Sverige varje år avlider en stor andel på sjukhus. Behandling av hjärtstopp på sjukhus är ur många aspekter en organisatorisk utmaning som kräver fortlöpande kvalitetssäkring. Precis som vid hjärtstopp utanför sjukhus kan behandlingen på sjukhus ses som en kedja som räddar liv där varje länk måste fungera på ett optimalt sätt. Kedjan består i första hand av fyra länkar:

  1. Tidigt larm
  2. Tidig start av hjärt-lungräddning
  3. Tidig defibrillering
  4. Optimal vård efter inträffat hjärtstopp

Det sistnämnda involverar såväl läkemedelsbehandling som intubation samt mera långsiktig behandling (hypotermi och eventuell mekanisk revaskularisering som skydd mot återfall).

Register för hjärtstopp på sjukhus

År 2005 skapades ett nationellt register för hjärtstopp på sjukhus. För registret ansvarar en styrgrupp. Registret är baserat på frivillig medverkan från olika sjukhus i Sverige.

Syfte

Syftet med registret är som följer:

  1. Kartlägga populationen som drabbas och omständigheterna kring hjärtstoppet.
  2. Att ge en detaljerad beskrivning av tidsförlopp och behandling.
  3. Att registrera effekten av behandling i form av kort- och långtidsöverlevnad.
  4. Att kartlägga livskvalité och cerebral funktion bland patienter som överlevt hjärtstopp
  5. Genom årlig sammanställning av data och återrapportering till deltagande sjukhus skapa ett stimulus för kontinuerliga förbättringar av behandlingsmetoder och organisationer.
  6. Genom ett nationellt register skapa tillräckligt stora patientmaterial för att kunna identifiera de bästa behandlingsmetoderna och återföra information till deltagande sjukhus.

Inklusionskriterier

Alla patienter som drabbas av hjärtstopp på sjukhus (innanför sjukhusets väggar) och där behandling påbörjas skall inkluderas oavsett var hjärtstoppet inträffar.

Funktion

Rapportering av data sker i två steg. I första steget registreras data med avseende på tid från inträffat hjärtstopp till påbörjande av behandling, var hjärtstoppet inträffar, vilka behandlingar som givits och huruvida patienten överlevt den tidiga fasen. I andra steget (denna registrering sker först några veckor senare) registreras huruvida patienten överlevt långsiktigt, patientens tidigare sjukhistoria, sannolik orsak till inträffat hjärtstopp samt, bland dem som är vid liv efter 30 dagar, uppskattad funktionsgrad vid ankomst till sjukhus och vid utskrivning från sjukhus. Tre till sex månader efter hjärtstopp kartläggs aspekter på livskvalité och cerebral funktion bland överlevare. All inmatning av data sker via internet och resultaten kan följas online.

Utveckling

Totalt har samtliga sjukhus i landet anmält sitt deltagande i registret. Dessa sjukhus utgör 100% av de sjukhus i landet som har ett räddningsteam för omhändertagande av hjärtstopp på det egna sjukhuset (n=73). Vid tiden för denna rapport har 70 sjukhus (96%) påbörjat patientregistrering.

RESULTAT

Patientmaterial

Under tiden 1 januari 2001 till 31 december 2017 har totalt 23460 hjärtstopp rapporterats. Bland alla hjärtstopp var 38.474% kvinnor. I Figur 1 redovisas antalet hjärtstopp som rapporteras till registret varje år. En tydlig ökning noteras.



Nästan hälften av alla fall inträffar på vårdavdelningar, även om denna andel har sjunkit något de senaste åren (Figur 2). Andelen hjärtstopp som inträffar på hjärtintensivvårdavdelningen (HIA) sjunkit från 19.2% till 13.3% de senaste 10 åren. Under samma period har andelen fall som inträffar på akutintaget eller kardiologlaboratoriet (angiolab) ökat.



Cerebral funktionsnivå

Cerebral funktionsnivå definierades enligt Cerebral Performance Categories (CPC) score:

  1. God cerebral funktion
  2. Relativt god cerebral funktion
  3. Svår cerebral skada
  4. Koma eller vegetativt status
  5. Hjärndöd

I figur 3A och 3B redovisas patienter som skrevs ut levande från sjukhus. Av figurerna framgår att den absoluta merparten av dessa hade god eller relativt god cerebral funktionsnivå (CPC 1 eller 2). I hela materialet noterades CPC 1 eller 2 på 95% av fallen vid inskrivning och 93% vid utskrivning. Det observeras inga nämnvärda trender i CPC-score över tid, varken vid in- eller utskrivning.

3A. Inskrivning

Cerebral funktionsnivå vid inskrivning på sjukhus.

3B. Utskrivning

Cerebral funktionsnivå vid utskrivning från sjukhus.



Resultat av förbättringsarbete

I figurerna nedan visar förändringar under 2006-2016 vad avser de kritiska parametrarna.

Tid till larmning

I Figur 4 visas hur tid till larm utvecklats över tid. Andelen fall som larmats inom 1 minut har ökat från 60.3% till 64.5% mellan år 2007 och år 2017. Andelen fall där man larmar efter 1 minut har minskat under denna perioden.



Tid till HLR

I Figur 5 visas hur tid till HLR utvecklats över tid. Mediantid till HLR har varit <1 minut årligen sedan 2003. Andelen fall som givits HLR inom 1 minut har dock ökat från 61.5% till 71.7% mellan år 2007 och år 2017, vilket innebär att fler patienter får HLR inom 1 minut.



Trender i den initiala rytmen

I Figur 6 visas trender i den initiala rytmen vid hjärtstopp på sjukhus. Andelen fall som uppvisar kammarflimmer som första rytm sjunker från 41.9% år 2005 till 25% år 2017.



Kammarflimmer som defibrillerats inom 3 min

I Figur 7 visas andelen fall med kammarflimmer som defibrillerade inom 3 min. Denna andel ökade från 76% år 2006 till 85% år 2016.



Andel patienter som defibrillerats före larmgruppens ankomst

Andelen fall (med kammarflimmer) som defibrillerats innan sjukhusets larmgrupp anlänt visas i Figur 8. Som framgår av figuren så ökar andelen som defibrilleras före larmgruppens ankomst från 45.7% 2006 till 57.0% år 2017.



Andel patienter vid liv efter 30 dagar.

I Figur 9 visas att andelen patienter som är vid liv 30 dagar efter hjärtstoppet inträffade. Liksom i registret för Hjärtstopp Utanför Sjukhus så är överlevnaden hög de inledande åren (2005-2007), varefter den sjunker mellan 2008 och 2010, för att sedan öka fort. Detta kan förklaras av att det skett en viss selektion av patienter under de första åren. Mellan år 2009 och 2017 ökar överlevnaden från 26.0% till 32.8%, vilket är en förbättring på 26%.



Överlevnad och initial hjärtrytm

I Figur 10 visas trender i andel som överlever 30 dagar uppdelat på den initiala hjärtrytmen. När man studerar de patienter som har kammarflimmer som första rytm så var andelen patienter vid liv efter 30 dagar 51.7% år 2006 och 64.4% år 2017. Det innebär att överlevnaden har ökat cirka 25%. Bland patienter som inte uppvisade kammarflimmer som första rytm har överlevnaden ökat från 19.0% till 21.4% under samma period (en förbättring på cirka 13%).



Antal framgångsrika livräddaringripanden

Antalet framgångsrika livsräddaringripanden är ett av de viktigaste måtten på verksamhetens arbete. Denna siffra anger alltså antal fall där behandlingen resulterar i att personen överlever. Antalet ökar från 204 år 2006 till 806 år 2017 (Figur 11). Siffrorna skiljer sig något från föregående rapporter vilket förklaras av att denna rapporten tillåter att samma individ medräknas flera gånger (samtliga överlevda hjärtstopp inkluderas).

Antal och andel räddade liv i relation till kön

Som framgår av Figur 12 föreligger tydliga skillnader mellan män och kvinnor. Sedan 2017 har andelen som överlever varit högre bland män och likaså har förbättringen varit mer uttalad för män. Ungefär 35% av alla män var vid liv vid 30 dagar, jämfört med cirka 30% bland kvinnor.



Regionala jämförelser

Här redovisas antalet hjärtstopp, samt karakteristik och överlevnad för hjärtstopp på sjukhus vad avser samtliga län och sjukhus som deltar i registret. Överlevnaden redovisas dels i procent av samtliga fall där hjärt-lungräddning påbörjats samt som antalet överlevare per år och 100 disponibla sjukhusbäddar för tidsperioden 2015-2017.

Andel överlevande

Överlevnaden i Sverige varierar. Halland, Gävleborg, Södermanland och Kronoberg har lägst överlevnad (omkring 20%). Överlevnaden är högst i Blekinge där 41% överlever till 30 dagar. Det föreligger ingen nämnvärd geografisk gradient men generellt är överlevnaden högre i län med universitetssjukhus.

Karta 2015-2017

Karta 1. Denna karta redovisar överlevnad och karaktäristik för samtliga län under perioden 2015-2017. Som framgår av kartan föreligger uttalade geografiska skillnader i överlevnad.